Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning.

Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning.

I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet är att undersöka hur ståndpunkter och argument i frågan om utökningen av antal betygssteg, från två till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvärdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att främja elevers motivation. Resultatet visar att det främst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehålla en strävan efter likriktning, underlättande för jämförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt språk för bedömning.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

I föreliggande uppsats jämförs karaktärsdragen i den vetenskapliga bedömningsdiskursen med den politiska och offentliga diskursen utifrån frågorna: vad talas det om och vad talas det inte om när det gäller: elevers prestation och motivation, utvärdering av skolan, tydlighet/ rättvisa, lärande/examination/undervisning samt urval? Frågorna ställs till de lästa texterna inom de valda diskurserna. Läroplansteori har använts som begreppsligt verktyg och till att synliggöra talet om en flergradig betygsskala. Jämförelsen av karaktärsdragen visar att båda diskurserna talar om en upplevd ökad motivation, prestation, tydlighet och rättvisa. Samtidigt rapporteras i den vetenskapliga bedömningsdiskursen om en ökad stress, svårigheter att språkligt uttrycka kunskapskrav och kriterier för sex betygssteg samt att variera examinationsformerna och samtidigt bedöma enligt en sexgradig skala. Det talas i båda diskurserna om en oro för ytinlärning och en större fokusering på detaljer, även om detta mest syns i den vetenskapliga bedömningsdiskursen.

Att undervisa i teaterämnet på gymnasiet innebär bedömning och betygssättning. Betygssättning är en komplex uppgift särskilt när det gäller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkänsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny läroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krävde att teaterlärare reflekterade över sina bedömnings- och betygssättningsprocesser på ett nytt sätt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt från den tidigare.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11.På uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer än hälften av kommunerna i ett svenskt län ställde upp på intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte på problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

Denna studies syfte är att undersöka hur någralärare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsättning från och med årskurs 6.Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen ställsi relation till lärarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering.Skolverket har, på uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (Läroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpå lokal nivå ligger hos huvudmän, rektorer, och skolornas nyckelpersoner.Totalt har åtta lärare från fyra olika skolor i två olikakommuner medverkat i studien, varav fyra är nyckelpersoner på respektive skola.Resultaten visar att lärarna generellt sett är positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet är kraftigt ifrågasatt och i behov av förbättring..

This essay is a study of the government bills for a new grading scale in the Swedish schools. There have been many complaints about the current grading scale and the main problem seems to be that teachers are interpreting the criteria for certificates differently. There are two major challenges for Swedish teachers, one is how to interpret the criteria for certificates, the other one is the equality problem , students can not be sure of that two different teachers would give the same grades. The main point of the essay is to try to find out whether the new grading scale will solve this problem. To my help I have made an analysis of the bills of the Swedish government for the new grading scale.

År 2011 infördes en ny läroplan för gymnasieskolan; Gy 11. Detta arbete fokuserar på att ta reda på vad Gy 11 faktiskt innebär för lärare och deras arbete i skolan idag. Både lärarstuderande och verksamma lärare tycks uppleva svårigheter med att till fullo implementera Gy 11 i lärandesituationer. I denna studie jämförs Lpf 94 med Gy 11. Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse för den nya läroplanen.

Detta är en studie som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om lärares upplevelser kring gymnasieskolans reform, GY11. Huvudfrågorna är hur väl man anser att informationen om GY11 har nått ut till skolan och på vilket sätt detta har skett samt hur lärare förhåller sig till de nya förändringarna, både i praktiskt arbete och i attityder. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer och med grund i tidigare forskning har jag i min analys beaktat faktorer som direkt påverkar framgången för implementering av reformer, närmare bestämt lärares upplevda behov av förändring samt vikten av deliberativa samtal, organisering och tidsfördelning. Resultaten visar att det har gjorts stora ansträngningar för att få ut information till skolorna men att det har funnits vissa brister, att lärarna generellt är mycket positivt inställda till förändringarna, att det finns en klar ambition att arbeta enligt de nya riktlinjer som lagts fram för GY11 men att de ökade kraven på dokumentation upplevs som en negativ aspekt av reformen..

Studiens syfte är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11 samt lärares upplevelser kring skillnaderna. Studien syftar även till att undersöka vilka ämnesdiskurser som förekommer i kursplanerna och vilka ämnesdiskurser som lärare anser förekommer i deras egen undervisning. Studien utgår från diskursteorin och bygger på de två metoderna textanalys och intervju. Textanalysen inriktar sig mot grundskolans senare år och därför studeras kursplanerna i idrott och hälsa, med fokus på årskurs sju till nio. Intervjuerna äger rum med lärare som undervisar i idrott och hälsa på grundskolans senare år.

Syftet med detta examensarbete, inom lärarutbildningen, är att få en ökad förståelse hur undervisande lärare i moderna språk på grundskolan valt att strukturera upp sin undervisning så väl gällande planering, genomförande och bedömning utifrån kunskapskraven från Lgr 11 samt betygsskalan A-F som implementerades 2011. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning, vars resultat bygger på fem genomförda semi-strukturerade intervjuer med undervisande lärare i moderna språk. De frågor som de intervjuade har fått svara på handlar om vad de anser om de nya kunskapskravens formuleringar, samt betygssättning utifrån den nya betygsskalan. Andra frågorna som har ställts är om de upplever att de har tillräckliga kunskaper om de nya kunskapskraven och den nya betygsskalan, samt om de anser att rättssäkerheten är god eller inte. Lärarna anser att den nya betygsskala med sex istället för fyra steg är bra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlärares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Slutligen har även relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger på de två metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare år och därför har kursplanerna i bild, med fokus på årskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlärare som undervisar i grundskolans senare år.

Syftet med denna studie är att förstå om Utbildningsdepartementets förslag om en ny betygsskala kan fungera i ljuset av elevernas föreställningar om betyg. Enligt förslaget ska fler betygssteg ge mer rättvisa, större tydlighet samt motivera eleverna att lära sig mera. Tanken med den föreliggande enkätundersökningen är att den ska kunna ge djupare insikter i elevernas förståelse och uppfattning av betyg och bedömning. Dessutom undersöker arbetet i vilken mån betyg kan skapa motivation och påverkar studieresultat hos eleverna. Deltagarna i denna enkätundersökning och våra pilotintervjuer är gymnasieelever från årskurs 2 som läser olika nationella program.